Förord

Jag är glad att kunna lägga fram Europeiska systemrisknämndens (ESRB) femtonde årsrapport, som omfattar perioden mellan den 1 april 2025 och den 31 mars 2026. ESRB har lagstadgad skyldighet att utarbeta denna rapport för att underlätta insyn och demokratisk kontroll. I rapporten beskrivs hur ESRB har fullgjort sitt uppdrag att upptäcka och minska systemrisker för den finansiella stabiliteten i Europeiska unionen och redovisa sitt arbete inför Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och allmänheten.

Omvärldsläget har varit ovanligt osäkert under rapportperioden. Geopolitiska spänningar, på nytt uppblossade handelsstörningar och förhöjd osäkerhet kring politiska åtgärder fortsatte att forma de makrofinansiella förhållandena i Europeiska unionen (EU). Trots det uppvisade ekonomin och det finansiella systemet i Europa motståndskraft mot dessa utmaningar. Att upprätthålla denna motståndskraft förblir avgörande, eftersom riskerna för den finansiella stabiliteten fortsatt ligger kvar på höga nivåer. ESRB har främst undersökt två huvudfaktorer som väsentligen skulle kunna rubba denna motståndskraft, nämligen makroekonomisk risk och marknadsrisk.

En av de viktigaste händelserna under rapportperioden var uppföljningen av rapporten från den högnivågrupp som har gjort en översyn av ESRB. I juni 2025 beslöt ESRB:s styrelse att man i större utsträckning skulle börja göra helhetsbedömningar av risker och sårbarheter och arbeta systemövergripande i makrotillsynen. Det innebar att man skulle titta både på själva enheterna men även på all verksamhet som är av betydelse för den finansiella stabiliteten. För att kunna arbeta på detta nya sätt måste man se till att man har förmåga att genomföra systemövergripande skrivbordsstresstester samt införliva analys av makrotillsynsinriktningar i ESRB:s vanliga bedömningar.

ESRB har publicerat en rapport om kryptotillgångar och decentraliserade finansiella tjänster och hur dessa påverkar den finansiella stabiliteten. Man har även antagit en rekommendation om stablecoin-system som involverar flera utgivare och tredjeland. Det finns inneboende sårbarheter i dessa typer av system och de medför tydliga risker för den finansiella stabiliteten i EU. Det är därför viktigt att alla berörda myndigheter, som Europeiska kommissionen och de europeiska och nationella tillsynsmyndigheterna, följer ESRB:s rekommendation.

ESRB tittar på alla sektorer och hela EU i sina analyser av risker för den finansiella stabiliteten, vilket har illustrerats i flera andra rapporter från ESRB som har publicerats under rapportperioden. Rapporten om risker med finansiell förmedling i skuggbankssystemet i EU från 2025 innehåller en omfattande, systemövergripande bedömning av sårbarheterna i investeringsfondsektorn och visar på högre skuldsättningsnivåer, ihållande likviditetsrisker och allt större sammanflätning. I två rapporter som ESRB har utarbetat tillsammans med ECB, en om risker för den finansiella stabiliteten som uppstår på grund av kopplingar mellan banker och finansiell förmedling i skuggbankssystemet och en om risker med geoekonomisk fragmentering, visas hur chocker kan sprida sig mellan sektorer och över gränser och hur geopolitiska händelser, politisk osäkerhet och fragmentering kan förstärka systemrisker. Därutöver ger den rådgivande vetenskapliga kommitténs rapport om artificiell intelligens och systemrisker förståelse för hur tekniska förändringar skulle kunna förvärra befintliga sårbarheter i framtiden och eventuellt ge upphov till nya systemrisker.

ESRB kan endast utföra sitt arbete tack vare det engagemang och de sakkunskaper som uppvisas av medarbetarna i ESRB:s medlemsinstitut, rådgivande organ och sekretariat. Jag vill uttrycka min tacksamhet till alla de som har varit med och bidragit. Jag vill även tacka Pablo Hernández de Cos, som har varit ordförande för den rådgivande tekniska kommittén, och önska honom stort lycka till i framtiden. Detsamma vill jag tacka Mário Centeno, chef för Banco de Portugal och José Manuel Campa, Europeiska bankmyndighetens ordförande, för deras insatser i styrelsen och styrkommittén, Till sist vill jag även tacka Klaas Knot, chef för De Nederlandsche Bank, för hans värdefulla stöd och engagemang som ledamot i styrelsen.

Christine Lagarde, ordförande i Europeiska systemrisknämnden

Sammanfattning

Denna rapport omfattar perioden från den 1 april 2025 till den 31 mars 2026.

Under denna tid har Europeiska systemrisknämnden (ESRB) utfört sin ordinarie arbetsuppgift att upptäcka och bedöma sårbarheter och risker för den finansiella stabiliteten.

Riskerna för den finansiella stabiliteten i EU förblev höga hela 2025 och i början av 2026, men det finansiella systemet som helhet har visat sig vara motståndskraftigt. Under rapportperioden påverkades den finansiella stabiliteten i EU av högst osäkra förhållanden i omvärlden, med störningar i handeln och geopolitiska spänningar som hade negativ inverkan på finansmarknaderna och ekonomin. Vissa handelstvister löstes visserligen och nya handelsavtal slöts andra halvåret 2025, vilket minskade den politiska osäkerheten något, men nya geopolitiska spänningar i Mellanöstern i början av 2026 förvärrade dock nedåtriskerna för tillväxten. Trots oro i omvärlden förblev de finansiella och ekonomiska förhållandena i EU överlag relativt stabila. Detta hjälpte både hushållens och företagens ekonomi på sammantagen nivå och medförde endast begränsade kreditförluster för ett välkapitaliserat och lönsamt banksystem. Finansinstitut utanför banksektorn klarade av volatiliteten på marknaderna, och viktig finansiell infrastruktur fortsatte att fungera utan störningar trots förhöjda cyberrisker och geopolitiska risker. Denna motståndskraft i det finansiella systemet visar att det strängare regelverk som infördes efter finanskrisen har haft god verkan. Det är dock fortfarande ytterst viktigt att hålla ett vaksamt öga på koncentrerade exponeringar (mot exempelvis vissa sektorer, tillgångsklasser eller finansieringsmarknader), marknads- och likviditetsrisker och plötsliga förändringar i riskaptiten.

Flera negativa scenarier skulle kunna hota den finansiella stabiliteten genom att befintliga sårbarheter förvärras. Om konflikterna i Mellanöstern eskalerar och det globala stämningsläget vad gäller risker försämras kan det leda till skarpa och okontrollerade marknadskorrigeringar som kan slå igenom på den reala ekonomin i form av försämrad framtidstro vad gäller ekonomin och högre finansieringskostnader. Svårigheter som orsakats av högre råvarupriser och växande fragmentering av leveranskedjor i slutet av rapportperioden visar än en gång hur lätt det finansiella systemet påverkas av globala chocker och risken för plötsliga priskorrigeringar på finansmarknaderna, såväl som av inflationsförväntningarna. Finansinstitut skulle kunna få större problem med finansiering och likviditet, bland annat på grund av eventuella ytterligare räntejusteringar, liksom spridningseffekter över gränser och mellan sektorer. De dämpade tillväxtutsikterna på medellång sikt, de relativt stora statsskulderna i vissa EU-länder och ökande säkerhetsrelaterade utgifter begränsar samtidigt det finanspolitiska utrymmet och ger upphov till oro vad gäller skuldhållbarhet. Dessutom skulle cyberrisker kunna förorsaka väsentliga störningar i kritisk infrastruktur och i driftskontinuiteten i det finansiella systemet. Riskerna för de makrofinansiella utsikterna är tätt sammanlänkade med sårbarheter i den finansiella sektorn, och de skulle kunna förstärka varandra och öka systemriskerna överlag.

Under 2025 fortsatte ESRB att övervaka riskerna vad gäller finansförmedling i skuggbankssektorn. Av rapporten om risker i skuggbankssystemet 2025 framgår att de konjunkturrelaterade och strukturella sårbarheterna blir större, att de systemhotande likviditetsriskerna är ihållande, skuldsättningsgraden hög och sammanflätningen i vissa delar av skuggbankssektorn stor. Dessutom blir exponeringarna alltmer koncentrerade och kopplingarna mellan olika länder större^[1]. Detta kom man fram till genom djupgående analys av det ömsesidiga beroendet mellan de privata finansmarknaderna och banksektorn, belåningsgraden i hedgefonder, fastighetsfonder och koncerninterna finansinstitut, liksom genom specifika undersökningar av den senaste tidens marknadsstress, pensionssystemreformer och syntetisk värdepapperisering.

Samma år vidareutvecklade ESRB verktygslådan för sina systemövergripande stresstester. ESRB försåg Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) med negativa scenarier för sektorsspecifika stresstester, som riktlinjer för stresstesterna av penningmarknadsfonder 2025 och för stresstestet av centrala motparter 2026. Dessa negativa scenarier omfattar svansrisker från förhöjda geopolitiska spänningar, råvarupris- och inflationschocker, plötsliga korrigeringar av tillgångspriser och därmed sammankopplade likviditetsproblem. Samtidigt beslöt ESRB även att man skulle ta fram ett verktyg för skrivbordsstresstestning av EU:s finansiella system genom att utöka den analysmodell som ECB använder för stresstester i hela det sammankopplade systemet. Detta verktyg ska användas för att undersöka förstärkningsmekanismer, både inom och mellan sektorer i vanliga scenarier, och det ska även användas som hjälp vid de flexibla, systemövergripande riskbedömningar som man regelbundet utför.

ESRB fortsatte även att arbeta med flera viktiga sektors- och gränsöverskridande politiska frågor. I juni 2025 betonade styrelsen hur viktigt det är att ESRB har ett systemövergripande perspektiv för att man ska kunna fullgöra sitt uppdrag att bedriva makrotillsyn över EU:s finansiella system och på så sätt bidra till att förhindra eller minska systemrisker för den finansiella stabiliteten^[2],[3].

Ett av ESRB:s mål är att motverka att sårbarheter och risker som påverkar det europeiska finansiella systemet som helhet byggs upp. Av denna anledning fortsatte ESRB att delta aktivt i två paneuropeiska grupper som har inrättats för att hantera cyberrelaterade sårbarheter som kan påverka det finansiella systemet. Man förbättrade och förfinade även sin growth-at-risk-modell, som är ett av de verktyg som ESRB har för att utvärdera makrotillsynsinriktningen i medlemsländerna.

ESRB arbetar verksamhetsanpassat, och under rapportperioden arbetade man även för att stärka regelverket inom en rad olika områden, då man utifrån vad som var lämpligt i det specifika fallet tittade antingen på hela systemet eller en viss sektor. Vad gäller värdepapperisering och kryptotillgångar uttryckte man sin oro över Europeiska kommissionens förslag om att tillåta att (åter)försäkringsbolag får ge ofinansierade garantier enligt ramverket för enkel, transparent och standardiserad värdepapperisering. Man utfärdade även en rekommendation om stablecoin-system som involverar flera utgivare och tredjeland, där man uppmanade kommissionen att inte se sådana system som tillåtna enligt den gällande MiCA-förordningen^[4] eller i alla fall utarbeta lämpliga säkerhetsmekanismer för att minska de risker som sådana system utgör för den finansiella stabiliteten. Vad gäller central clearing lämnade ESRB in svar i två samråd från Esma. I det första, som handlade om clearingtrösklar, ställde man sig bakom Esmas allmänna uppfattning om att clearingtrösklarna bör omkalibreras och välkomnade det välstrukturerade och statistiskt väl underbyggda underlaget till samrådet. I det andra, som handlade om transparens kring marginalsäkerheter, höll man med om att transparensen bör öka i hela clearingkedjan. Dessutom gav ESRB Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten råd angående riktlinjer om tillsynsbefogenheter att åtgärda likviditetsrelaterade sårbarheter. Till sist analyserades möjligheten att införa låntagarbaserade åtgärder på den kommersiella fastighetsmarknaden genom tre instrument, nämligen i) kontroll för att se om det låntagande företagets inkomster räcker för att betala av skulden, ii) kontroll av det låntagande företagets finansiering för att skuldsättningen inte ska bli för hög och iii) kontroll av säkerheterna, eventuellt i form av gränser för belåningsgrad^[5].

ESRB fortsatte att utöva indirekt tillsyn över de makrotillsynsåtgärder som de nationella myndigheterna vidtar, där man i vissa fall yttrar sig om hur de används och/eller om ömsesidighet. I banksektorn resulterade kapitalbaserade åtgärder i att makrotillsynsinriktningen sammantaget stramades åt i ett antal länder i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, främst genom att de kontracykliska kapitalbufferterna höjdes. För andra åtgärder är bilden mer nyanserad. Vissa länder har lättat på makrotillsynsinriktningen medan andra har stramat åt den. Ett antal låntagarbaserade åtgärder har också vidtagits. Det gick dock inte att se någon särskild gemensam riktning på dem eftersom de innebar både lättnader och åtstramningar av makrotillsynsinriktningen. Om man ser på kapitalbuffertkraven i hela det europeiska ekonomiska samarbetsområdet har systemriskbuffertarna minskat överlag sedan pandemin, men detta vägs i stor utsträckning upp av att de kontracykliska kapitalbuffertarna totalt sett har ökat med ungefär lika mycket.

ESRB uppfyllde sina ansvarighets- och rapporteringsskyldigheter gentemot Europaparlamentet och allmänheten. ESRB:s ordförande deltog i en offentlig utfrågning i Europaparlamentets utskott för ekonomi och valutafrågor den 3 december 2025 och hade två konfidentiella möten med ordföranden och vice ordföranden i det utskottet för att diskutera risker för den finansiella stabiliteten. Under rapportperioden deltog dessutom chefen och den ställföreträdande chefen för ESRB:s sekretariat i tre tematiska offentliga utfrågningar i Europaparlamentet. När det gäller rapporteringsskyldigheten gentemot allmänheten publicerade ESRB i juli 2025 sin årsrapport för 2024.

Impressum